Petroleum är en av de grundläggande råvarorna som används i den globala ekonomin. Det utvinns i stor skala både på land och på vattnet i hav och hav. Trots de tekniska framstegen uppstår misslyckanden som har en katastrofal effekt på miljön. Hur ser sådana katastrofer ut och hur kan vi bekämpa deras effekter?
Svart guld
Petroleum kallas ofta för det svarta guldet . Det är en av de viktigaste råvarorna på jorden. Det uppskattas att det täcker 36 %av den globala efterfrågan på primärenergi (dvs den energi som erhålls direkt från naturresurser) . Petroleum är också den grundläggande råvaran i raffinaderiindustrin, som används för produktion av bränslen som bensin. Det är också en av de grundläggande inkomstkällorna i många länder, inklusive Saudiarabien, Förenade Arabemiraten, Qatar eller Venezuela. Petroleum är också en av de viktigaste råvarorna i produktionsprocesserna för sådana varor som: plast, dieselbränslen eller eldningsoljor. Produkter som bildas som ett resultat av destillations-, raffinerings- och etoxyleringsprocesser används för att tillverka t.ex. ytaktiva ämnen . Det är svårt att föreställa sig hur många branscher fungerar utan det breda utbudet av petroleumanvändningar. 
Allvarlig fara
Utvinning av petroleum medför dock också vissa risker. Det är giftigt och kan orsaka allvarliga skador på miljön. Läckor från borrplattformar är särskilt farliga. Både läckage och misslyckanden i sig kan visa sig vara mycket svåra att bekämpa. Detta är relaterat till borrningens djup (som når från flera tiotal till över 1 000 meter under vatten) samt lättheten och spridningshastigheten för petroleum på vattenytan. Den största katastrofen i historien relaterad till en petroleumläcka var explosionen av borrplattformen Deepwater Horizon i april 2010. Som ett resultat av explosionen fördes över 750 miljoner liter petroleum till vattnet i Mexikanska golfen. Man har uppskattat att läckaget dödade ca. 82 tusen fåglar av 102 olika arter, över 6 tusen havssköldpaddor, nära 26 tusen marina däggdjur och otaliga mindre organismer som fiskar, kräftdjur och koraller. Olyckor med tankfartyg som transporterar petroleum, bensin eller andra miljöfarliga ämnen är lika dödliga som katastrofer med borrplattformar. Kraschen mellan Atlantic Empress och Aegan Captain utanför Tobagokusten i juli 1979 tros vara den största tankfartygskatastrofen i historien. Som ett resultat spilldes nästan 350 miljoner liter petroleum ut och den atlantiska kejsarinnan sjönk. 
Svår kamp
De presenterade exemplen visar att petroleumläckage utgör ett allvarligt hot mot miljön och att det är mycket svårt att lindra deras resultat. I fallet med katastrofen i Mexikanska golfen användes olika metoder för att bekämpa den pågående katastrofen. Metallkupoler användes bland annat för att stoppa läckaget. Det gjordes också försök att pumpa oljan till andra plattformar och tankfartyg. Dessutom gjordes ett misslyckat försök att stoppa läckaget och täta rörledningen med avfall speciellt förberett för detta ändamål. Dessutom användes kemikalier som syftade till att neutralisera petroleum. Denna metod anses för närvarande vara ett av de mest effektiva sätten att bekämpa marina petroleumläckor. Som tillverkare av olika produkter för raffinaderiindustrin innehåller PCC-koncernens portfölj även olika ämnen som underlättar bekämpningen av läckage av farliga kemikalier. Exempelvis är EXOdis OS6 en alkalisk blandning av ytaktiva ämnen, vars uppgift är att mildra vattenföroreningar till följd av läckage av petroleum och andra ämnen. Den sprider effektivt petroleumderivatfläckar, har reducerad flytpunkt och löser sig väl i vatten. Dessutom kan den användas som rengörings- och avfettningsmedel inom varvsindustrin. Mer information om denna produkt finns på produktportalen, där hela sortimentet av PCC Groups produkter och kemiska formuleringar finns. Referenser: http://2dox.pl/atlantic-empress-aegean-captain/ https://www.biologicaldiversity.org/programs/public_lands/energy/dirty_energy_development/oil_and_gas/gulf_oil_spill/a_deadly_toll.html http://www.aknet .biz.pl/pn/01_07_pl.pdf https://oceanservice.noaa.gov/facts/oilimpacts.html http://large.stanford.edu/courses/2010/ph240/riley2/docs/EIA-0484-2010 .pdf
