Effektivt växtskydd är avgörande för att säkerställa livsmedelssäkerheten. Växtskyddsmedel används inom jordbruket för att förhindra tillväxt och förstörelse av ogräs och skadedjur. De spelar en viktig roll i individers och samhällens liv och ger många fördelar för både producenter och konsumenter.
I produktionsskedet tillhandahåller leverantörerna nödvändiga råvaror – till exempel petrokemiska derivat (kemikalier, lösningsmedel, petroleumbiprodukter) och mineraler (fosfater, kaliummalm, svavel) – vilka är byggstenarna för produktionen av agrokemikalier. Dessa råvaror används för att producera aktiva substanser som skyddar mot skadedjur eller ger växter rätt näring. De aktiva ingredienserna blandas sedan med inerta adjuvanser, lösningsmedel och tillsatser för att bilda slutprodukten (t.ex. emulsionskoncentrat, granulat, belagda gödningsmedel) för säker och effektiv användning.
De kallas även synonymt för aktiva substanser. De är grunden för ett effektivt växtskydd. De ansvarar för att bekämpa skadedjur, sjukdomar och ogräs, vilket säkerställer en sund växttillväxt och hög avkastning.
Ett brett spektrum av föreningar, både organiska och oorganiska, används som aktiva ingredienser i växtskyddsmedel. Dessa inkluderar organoklorföreningar (klorerade kolväten), organofosforföreningar (vanligtvis med en esterstruktur) och karbaminsyraderivat (uretaner). Typen av aktiv ingrediens beror på slutanvändningen av det valda växtskyddsmedlet. Till exempel, i herbicider är en av de mest populära aktiva ingredienserna glyfosat. Ur kemisk synvinkel är det N-(fosfonometyl)glycin. Denna förening tillhör gruppen fosfonater, vilka är derivat av fosfonsyra. Herbicider använder dock även derivat av fenoxikarboxylsyror, triazinderivat och kloridazon.
Ett adjuvans är ett ämne som inte har betydande bekämpningsmedel men som tillsätts för att förbättra eller modifiera effektiviteten hos ett växtskyddsmedel. En mängd olika kemiska föreningar kan fungera som adjuvans.